Om du inte befinner dig alltför långt borta från Härryda den 10:e augusti kan jag tipsa om ett väldigt trevligt evenemang: Sörtorpadagen. Mellan 11.00 och 15.00 kan du titta på gamla fina traktorer och bilar. Se ett riktigt proffs visa fårvallning, Olle Johansson från Hindås. Det bjuds också på agility med minishettisar, hästparad och kaninhoppning.
Vi har också bjudit in lokala företag som ställer ut och säljer allt från fisk och sylt till installationer av bilstereo. Barnen kan roa sig med bland annat fiskdamm, ponnyridning och ansiktsmålning. Lotteri, mat och mycket mer. En riktigt härlig dag på landet för hela familjen!
Det är fri entré och parkeringen kostar bara 20 kr. Kommer du med en traktor eller annat veteranfordon så parkerar du gratis på utställningsområdet.
Om du funderar på varför jag gör reklam för det här evenemanget så är det för att jag är ordförande i Sörtorpa Fritidsförening som arrangerar det hela. Det här är 5:e året och förra året kom det 1000 besökare. Vill du veta med kan du gå in på www.sortorpa.se och klicka på evenemanget i kalendern eller söka på Sörtorpadagen på facebook.
Varmt välkomna!
Här skriver jag om lokalproducerad mat, konsumentfrågor, Fairtrade, recept efter säsong och annat som engagerar mig.
tisdag 30 juli 2013
måndag 29 juli 2013
Schysst vin
Det finns många olika sätt att handla vin, en del vill ha dyra viner, en del vill ha billiga viner och jag vill ha schyssta viner. Med schyssta viner menar jag vin som inte bara smakar bra när jag dricker det utan också har en god eftersmak där det har producerats.
Vindruvor är en av de grödor som besprutas mest, så genom att välja ekologiskt vin minskar användningen av bekämpningsmedel. En del vinkännare menar att ekologiska viner är inte lika bra som andra i samma prisklass eftersom produktionen är dyrare. Min utgångspunkt är att om fler väljer att köpa ekologiskt så kommer det att påverka både utbud och prissättning. Jag brukar tänka att om jag vill köpa vin från Europa så väljer jag ekologiskt.
Genom att välja Fairtrade märkt vin bidrar du till att de som jobbar med vinproduktionen får rättvis lön och schyssta arbetsvillkor. Vin är en väldigt arbetsintensiv gröda och därför är det många som utnyttjar sin personal. Fairtrade märkningen innebär när det gäller vin bland annat att kemikalieanvändningen begränsas och att det krävs hälsofrämjande åtgärder, barnarbete är förbjudet, minimilön är garanterad och personalen får rätt att organisera sig fackligt. Priset som betalas för vinet får aldrig understiga produktionskostnaden och dessutom betalas det ut en premie för utveckling av lokalsamhället som de anställda eller producentorganisationens medlemmar beslutar om. Oftast byggs det skolor eller investeras i sjukvård och vattenrening.
Uttryckliga begränsningar för kemikalieanvändning samt hälsofrämjande åtgärder
Krav på långsiktiga handelsrelationer
Demokratiutveckling, t ex att varje odlare/medlem har rätt att
uttrycka sina åsiker och vara delaktig i beslutsfattande inom
producentorganisationen
På plantage med anställd arbetskraft gäller krav på minimilöner som lägst, organisationsrätt och förbud mot barnarbete.
Angivelser för ett minimipris som alltid ligger över produktionskostnaden. Minimipriset för vindruvor är satt per kilo druvor.
Vid försäljningen av vindruvorna betalas en premie ut till ett konto
som odlarna/de anställa förfogar över. Premien används till
investeringar i lokalsamhället eller i verksamheten.
Producentorganisationens medlemmar och/eller de anställda bestämmer
själva vad de vill använda premien till, så länge beslutet inte strider
mot kriterierna. Ofta investeras premien i till exempel skolor,
skolmaterial, sjukvård och vattenrening.
- See more at: http://fairtrade.se/produkter/vin/#sthash.Pl6GETsz.dpuf
Kriterierna innefattar bland annat följande:
Kriterierna innefattar bland annat följande:
När jag var i Sydafrika för drygt 8 år sedan besökte vi vingården Fairview, där man jobbar utifrån Fairtrade kriterier. Det är en stor vingård där man även håller getter och producerar getost. Nu har jag sett att Fairviews Fairtademärka Shiraz Cabernet Sauvignon finns i box, men tyvärr inte på flaska. Om jag vill köpa vin som är producerat utanför Europa så väljer jag Fairtrade.
I systembolagets sortiment finns idag 814 olika ekologiska drycker och 39 med fairtrademärkning. 12 viner är dubbelcertifierade. Många måste dock förbeställas, men det beror på vilken butik du brukar besöka. Jag har märkt att ju mer jag frågar efter sådana här viner desto fler dyker upp på hyllorna.
Vindruvor är en av de grödor som besprutas mest, så genom att välja ekologiskt vin minskar användningen av bekämpningsmedel. En del vinkännare menar att ekologiska viner är inte lika bra som andra i samma prisklass eftersom produktionen är dyrare. Min utgångspunkt är att om fler väljer att köpa ekologiskt så kommer det att påverka både utbud och prissättning. Jag brukar tänka att om jag vill köpa vin från Europa så väljer jag ekologiskt.
Genom att välja Fairtrade märkt vin bidrar du till att de som jobbar med vinproduktionen får rättvis lön och schyssta arbetsvillkor. Vin är en väldigt arbetsintensiv gröda och därför är det många som utnyttjar sin personal. Fairtrade märkningen innebär när det gäller vin bland annat att kemikalieanvändningen begränsas och att det krävs hälsofrämjande åtgärder, barnarbete är förbjudet, minimilön är garanterad och personalen får rätt att organisera sig fackligt. Priset som betalas för vinet får aldrig understiga produktionskostnaden och dessutom betalas det ut en premie för utveckling av lokalsamhället som de anställda eller producentorganisationens medlemmar beslutar om. Oftast byggs det skolor eller investeras i sjukvård och vattenrening.
Vad gör Fairtrade?
Fairtrade arbetar för att förbättra förhållandena för dem som arbetar med vinodling i Afrika, Sydamerika, Georgien och Libanon. Idag finns nästan 50 Fairtrade-certifierade producentorganisationer och antalet väntas stiga då många producenter ansöker om certifiering hos FLO-Cert.Kriterier för vindruvor
Vindruvor är en av de produktgrupper där det finns Fairtrade-kriterier för såväl anställd arbetskraft som för odlare inom familjejordbruk.Kriterierna innefattar bland annat följande:
- Uttryckliga begränsningar för kemikalieanvändning samt hälsofrämjande åtgärder
- Krav på långsiktiga handelsrelationer
- Demokratiutveckling, t ex att varje odlare/medlem har rätt att uttrycka sina åsiker och vara delaktig i beslutsfattande inom producentorganisationen
- På plantage med anställd arbetskraft gäller krav på minimilöner som lägst, organisationsrätt och förbud mot barnarbete.
- Angivelser för ett minimipris som alltid ligger över produktionskostnaden. Minimipriset för vindruvor är satt per kilo druvor.
- Vid försäljningen av vindruvorna betalas en premie ut till ett konto som odlarna/de anställa förfogar över. Premien används till investeringar i lokalsamhället eller i verksamheten. Producentorganisationens medlemmar och/eller de anställda bestämmer själva vad de vill använda premien till, så länge beslutet inte strider mot kriterierna. Ofta investeras premien i till exempel skolor, skolmaterial, sjukvård och vattenrening.
- Läs mer om vin på Fairtrade Internationals hemsida
Vad gör Fairtrade?
Fairtrade arbetar för att förbättra förhållandena för dem som arbetar med vinodling i Afrika, Sydamerika, Georgien och Libanon. Idag finns nästan 50 Fairtrade-certifierade producentorganisationer och antalet väntas stiga då många producenter ansöker om certifiering hos FLO-Cert.Kriterier för vindruvor
Vindruvor är en av de produktgrupper där det finns Fairtrade-kriterier för såväl anställd arbetskraft som för odlare inom familjejordbruk.Kriterierna innefattar bland annat följande:
- Uttryckliga begränsningar för kemikalieanvändning samt hälsofrämjande åtgärder
- Krav på långsiktiga handelsrelationer
- Demokratiutveckling, t ex att varje odlare/medlem har rätt att uttrycka sina åsiker och vara delaktig i beslutsfattande inom producentorganisationen
- På plantage med anställd arbetskraft gäller krav på minimilöner som lägst, organisationsrätt och förbud mot barnarbete.
- Angivelser för ett minimipris som alltid ligger över produktionskostnaden. Minimipriset för vindruvor är satt per kilo druvor.
- Vid försäljningen av vindruvorna betalas en premie ut till ett konto som odlarna/de anställa förfogar över. Premien används till investeringar i lokalsamhället eller i verksamheten. Producentorganisationens medlemmar och/eller de anställda bestämmer själva vad de vill använda premien till, så länge beslutet inte strider mot kriterierna. Ofta investeras premien i till exempel skolor, skolmaterial, sjukvård och vattenrening.
- Läs mer om vin på Fairtrade Internationals hemsida
När jag var i Sydafrika för drygt 8 år sedan besökte vi vingården Fairview, där man jobbar utifrån Fairtrade kriterier. Det är en stor vingård där man även håller getter och producerar getost. Nu har jag sett att Fairviews Fairtademärka Shiraz Cabernet Sauvignon finns i box, men tyvärr inte på flaska. Om jag vill köpa vin som är producerat utanför Europa så väljer jag Fairtrade.
I systembolagets sortiment finns idag 814 olika ekologiska drycker och 39 med fairtrademärkning. 12 viner är dubbelcertifierade. Många måste dock förbeställas, men det beror på vilken butik du brukar besöka. Jag har märkt att ju mer jag frågar efter sådana här viner desto fler dyker upp på hyllorna.
fredag 19 juli 2013
Rårörd rabarbersaft
Jag provade för ett par veckor sedan min svärmors recept på rårörd rabarbersaft. Jag var lite skeptisk till om den skulle få tillräckligt mycket smak men den blev fantastiskt god. Vacker färg fick den också men det beror på hur röda rabarber man använder. Jag har förstått att det är fler än jag som fått en stor rabarberskörd i år, så passa på att göra saft.
Eftersom saften innehåller gaska mycket socker, vattnet kokas först samt innehåller natriumbensoat så måste den inte frysas. Jag förvarar den svalt i vår matkällare. Tänk på att flaskorna ska vara riktigt rena, jag brukar dessutom skölja dem med varmt vatten och lite natriumbensoat.
5-6 liter kokt, kallt vatten
1 tsk natriumbensoat
3/4 kg socker per liter silad saft
Börja med att koka upp vattnet och låt det kallna. Skölj och skala ev rabarbern och skär i 1 cm bitar. Blanda vatten, rabarber och natriumbensoat och ställ svalt i ett dygn.
Sila och mät saften och rör sedan ner sockret lite i taget. Det tar en liten stund att röra ut det men det är värt besväret.
Häll saften på flaskor och förvara svalt.
Drick och njut av smaken av sommar!
Eftersom saften innehåller gaska mycket socker, vattnet kokas först samt innehåller natriumbensoat så måste den inte frysas. Jag förvarar den svalt i vår matkällare. Tänk på att flaskorna ska vara riktigt rena, jag brukar dessutom skölja dem med varmt vatten och lite natriumbensoat.
Ullas rårörda rabarbersaft
3 kg rabarber5-6 liter kokt, kallt vatten
1 tsk natriumbensoat
3/4 kg socker per liter silad saft
Börja med att koka upp vattnet och låt det kallna. Skölj och skala ev rabarbern och skär i 1 cm bitar. Blanda vatten, rabarber och natriumbensoat och ställ svalt i ett dygn.
Sila och mät saften och rör sedan ner sockret lite i taget. Det tar en liten stund att röra ut det men det är värt besväret.
Häll saften på flaskor och förvara svalt.
Drick och njut av smaken av sommar!
lördag 13 juli 2013
Svensk livsmedelsberedskap - hönan eller ägget
Om det blir en internationell kris och det inte går att importera mat kommer den svenska maten inte att räcka till. Vi är inte ens i närheten av att klara oss, inom en vecka kommer hyllorna i affärerna i storstadsregionerna att gapa tomma. I dagsläget importeras ca 50 procent av maten vi äter. När det gäller kött (gris, nöt och lamm) har självförsörjningsgraden minskat från 98% 1994 till 61% 2012. Minskningen beror delvis på att konsumtionen ökat men samtidigt har den svenska produktionen minskat. När det gäller grönsaker och frukt importeras ca 70%. Den enda grönsak som vi nästan producerar lika mycket som vi konsumerar är morötter. När det gäller päron och äpplen så produceras knappt 20% av konsumtionen i Sverige. Mjölksiffrorna förvånar, vi exporterar ungefär lika mycket som vi importerar! Däremot importerar vi 37% av osten och yoghurten vi äter.
På 1980-talet utreddes den svenska försörjningsberedskapen och då visste man att många livsmedel skulle bli bristvaror vid en avspärrning. Detta som följd av brist på importerade insatsmedel, bland annat konstgödselkväve, proteinfoder och olja. Utgångspunkten var då utifrån en bibehållen odlingsareal på 2,9 miljoner hektar åker. Man kom också fram till att antalet mjölkkor inte bör understiga 550 000. Då fanns möjlighet att snabbt utöka antalet till 600 000, det antalet ansåg man vara nödvändigt för att tillgodose folkets behov av mejerivaror.
I dag har vi 2,6 miljoner hektar åker kvar, 300 000 hektar har försvunnit ur odling under de senaste 30 åren och antalet mjölkkor var 2012 knappt 348 000 st, antalet minskar hela tiden. I Härryda kommun där jag bor finns sedan ett antal år tillbaka inte en enda mjölkgård.
Risken att Sverige blir ett helt avspärrat land må vara mycket mindre än på 1980-talet, men andra saker händer i världen som kan påverka vår import. Detta är inte heller det största problemet som jag ser det. Istället frågar jag mig hur det kunde bli så här? Varför minskar den svenska produktionen av produkter som vi ändå vill handla och varför väljer så många hellre de importerade alternativen? De allra flesta i Sverige tycker att det är bra att vi har stränga djurskyddslagar, hur kan man sedan välja att gå till affären och köpa importerat kött eller ost? Varför byggs det industriområden (där det oftast inte produceras något) på utmärkt jordbruksmark nära städerna? Vad gör vi den dagen krisen kommer och vi måste röja markerna från sly innan den går att odla på för inga djur har betat där på väldigt länge? Varför är det så många som inte vill betala vad det faktiskt kostar att producera maten på ett bra sätt så att många bönder väljer att sluta för att det är för svårt att försörja sig? Vad kom först - hönan eller ägget?
På 1980-talet utreddes den svenska försörjningsberedskapen och då visste man att många livsmedel skulle bli bristvaror vid en avspärrning. Detta som följd av brist på importerade insatsmedel, bland annat konstgödselkväve, proteinfoder och olja. Utgångspunkten var då utifrån en bibehållen odlingsareal på 2,9 miljoner hektar åker. Man kom också fram till att antalet mjölkkor inte bör understiga 550 000. Då fanns möjlighet att snabbt utöka antalet till 600 000, det antalet ansåg man vara nödvändigt för att tillgodose folkets behov av mejerivaror.
I dag har vi 2,6 miljoner hektar åker kvar, 300 000 hektar har försvunnit ur odling under de senaste 30 åren och antalet mjölkkor var 2012 knappt 348 000 st, antalet minskar hela tiden. I Härryda kommun där jag bor finns sedan ett antal år tillbaka inte en enda mjölkgård.
Risken att Sverige blir ett helt avspärrat land må vara mycket mindre än på 1980-talet, men andra saker händer i världen som kan påverka vår import. Detta är inte heller det största problemet som jag ser det. Istället frågar jag mig hur det kunde bli så här? Varför minskar den svenska produktionen av produkter som vi ändå vill handla och varför väljer så många hellre de importerade alternativen? De allra flesta i Sverige tycker att det är bra att vi har stränga djurskyddslagar, hur kan man sedan välja att gå till affären och köpa importerat kött eller ost? Varför byggs det industriområden (där det oftast inte produceras något) på utmärkt jordbruksmark nära städerna? Vad gör vi den dagen krisen kommer och vi måste röja markerna från sly innan den går att odla på för inga djur har betat där på väldigt länge? Varför är det så många som inte vill betala vad det faktiskt kostar att producera maten på ett bra sätt så att många bönder väljer att sluta för att det är för svårt att försörja sig? Vad kom först - hönan eller ägget?
torsdag 4 juli 2013
Nektarinmarmelad
I dag ska jag sylta och safta. Jag ska prova att göra svärmors rabarbersaft och så ska jag koka min favorit: nektarinmarmelad. Den kokar jag i en eller två eller tre omgångar varje sommar beroende på hur mycket jag ger bort. Väldigt enkel att göra och himmelskt god. Jag ska inte ta åt mig äran för receptet, det kommer från en Allt om mat för flera år sedan. Det ursprungliga receptet är med pinjenötter men jag föredrar flagad mandel. Det är också väldigt gott att blanda nektariner med jordgubbar eller hallon om du vill variera receptet. Syltsocker finns även ekologiskt. Tänk på att diska burkarna noga, sedan brukar jag lägga in både burkar och lock i ugnen och värma till 100 grader i 15 minuter innan jag fyller dem.
2 dl vatten
5 dl syltsocker
½ dl flagad mandel
Kärna ur nektarinerna och skär i bitar. Lägg i en gryta och häll över vattnet. Låt koka utan lock i ca 5 minuter.
Rör i syltsockret och koka häftigt i ca 2 minuter. Tag grytan åt sidan och låt stå i 5 minuter.
Rosta mandeln i en torr stekpanna under omrörning tills den fått fin färg.
Skumma marmeladen noga och blanda ner mandeln. Häll upp marmeladen i burkar och stäng när marmeladen fortfarande är varm. Låt svalna och förvara sedan kallt.
Ett litet tillägg i efterhand: den här gången blev min marmelad för lös. Då kan man hälla den i en gryta och koka upp. Tillsätt en extra dl med syltsocker och koka häftigt i några minuter. Låt stå i 5 minuter och skumma innan du fyller det på burkar igen.
Nektarinmarmelad med mandel
8 mogna nektariner2 dl vatten
5 dl syltsocker
½ dl flagad mandel
Kärna ur nektarinerna och skär i bitar. Lägg i en gryta och häll över vattnet. Låt koka utan lock i ca 5 minuter.
Rör i syltsockret och koka häftigt i ca 2 minuter. Tag grytan åt sidan och låt stå i 5 minuter.
Rosta mandeln i en torr stekpanna under omrörning tills den fått fin färg.
Skumma marmeladen noga och blanda ner mandeln. Häll upp marmeladen i burkar och stäng när marmeladen fortfarande är varm. Låt svalna och förvara sedan kallt.
Ett litet tillägg i efterhand: den här gången blev min marmelad för lös. Då kan man hälla den i en gryta och koka upp. Tillsätt en extra dl med syltsocker och koka häftigt i några minuter. Låt stå i 5 minuter och skumma innan du fyller det på burkar igen.
måndag 1 juli 2013
Variera vardagsmaten
Ett enkelt sätt att variera maten är att ha olika teman för olika dagar tex:
Måndag
Vegetariskt
Tisdag
Fisk
Onsdag
Korv
Torsdag
Soppa och/eller pannkakor
Fredag
Köttfärs
Lördag
Fisk
Söndag
Kött/Kyckling
Det
här funkar ju att ändra som man vill, kanske vill du ha en dag i veckan med
rester, omelett, sallad eller paj? Vegetarisk mat blir oftast billig. Fisk bör
man äta minst två gånger i veckan. Ät alltid grönsaker till maten.
Även
om du gillar att hitta på egna rätter så kan man ibland få idétorka. Här finns
lite tips, inga recept men förslag på sådant som går att laga om du har sakerna
på listan med matvaror i mitt förra inlägg hemma.
Vegetariskt
Pasta
eller ris med tomatsås
Omelett
med tomat och ost
Tomat
och bönröra med bröd eller ris
Sallad
med ost och/eller bönor
Pasta
med broccoli och/eller ostsås
Fisk
Fiskbullar
med potatis/ris/pasta
Stekt
lax med potatis och kall sås tex med curry och äpple
Stekt
lax med pasta och vit sås med citron
Fiskgryta
Fisksoppa
Panerad
stekt fisk med potatismos och kall sås tex med äpple och senap
Kokt
fisk med potatis och smält smör
Korv
Stekt
korv och potatismos eller pasta
Korv
stroganoff med ris eller pasta
Korv
i ugn med ost och tomat, potatismos eller pasta
Stekt
korv med tomatsås och pasta
Stekt
korv med stuvade morötter och potatis
Soppa och/eller
pannkakor
Potatis
och löksoppa
Tomatsoppa
Morotsoppa
Cowboysoppa
(köttfärs, potatis och bönor eller majs)
Broccolisoppa
Pannkakor
Ugnspankaka
Fläskpannkaka
(om du har bacon hemma)
Köttfärs
Pasta
med köttfärssås
Lasagne
eller pastagratäng
Köttbullar
och potatismos
Pannbiff
med sås och potatis
Köttfärspaj
Kålpudding
med sås och potatis
Kyckling/Kött
Kycklingsallad
Stekt
kyckling med ris och currysås
Ostfylld
kycklingfilé med ugnspotatis
Kycklinggryta
med pasta eller ris
Stekt
kyckling med gräddsås och potatis
Köttgryta
med ris eller pasta
Stekt
kött med potatis
Pasta
med skinksås (om du har kokt eller rökt skinka hemma)
Bra mat att ha hemma!
Jag fick en förfrågan härom dagen om att skriva en lista över bra mat att ha hemma när man är ung och bor ensam. Det är ju lite svårt att få in rutiner på vad som ska handlas för att kunna variera sin mat. Nu är listan klar och då tänkte jag att fler kan få ta del av den. Varsågoda!
På bänken
Kaviar
Bra mat att ha hemma
i:
Skafferiet
Pasta
Ris
Vetemjöl
Socker
Någon
sorts flingor
Havregryn
Ströbröd
Knäckebröd
och ev mjukt bröd
Olja
tex rapsolja
Krossade
tomater
Majs
Bönor
eller kikärter
Fiskbullar
Makrill
i tomatsås
Bakpulver
Kakao
Vaniljsocker
Kylen
Mjölk
Fil
eller yoghurt
Grädde,
mellangrädde
har lång hållbarhet
Ägg
Matlagningsmargarin
eller smör
Smörgåsmargarin
Ost
Morötter
Lök
Vitkål
ev
tomater och gurka
Potatis
Majonnäs
Frukt
som du gillar, äpple
är gott i kalla såser och grytor
Frysen
Grönsak
tex broccoli
Bär
Fisk
i portionsbitar tex lax eller alaska polloc
Skalade
räkor
Falukorv,
köp en
hel och dela i 3-4 bitar och lägg i en påse i frysen
Köttfärs,
köp 500
g och dela i två bitar och lägg i påsar i frysen
Kött,
köp när
det är extrapris tex fläskkotletter eller grytbitar och lägg portionsvis i
frysen
Kycklingfilé
Smaksättare
Salt
Peppar
Citronpeppar
Curry
Andra
kryddor som du gillar
Grönsaksbuljong
Soja
Chilisås
Tomatpure
Senap
Vinäger
Inlagd
gurka
Om
du märker att det är något som du inte brukar använda så stryk det från listan.
Lägg gärna till andra saker som du gillar.
Nästa gång får du lite tips på hur du enkelt varierar din mat, med utgångspunkt i listan!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)